Mat & dryck

Grötig mat

2007-04-17 15:42 #0 av: MegN

Nu för tiden är vi ju vana att servera ris eller pasta osv till "sovlet", men förr i tiden fungerade olika typer av gröt på motsvarande vis. Alltså att man inte bara hade sylt/sötsaker på gröten utan faktiskt smör/fläsk osv.

En speciell gröträtt, även om den kallas "kaka", är korngrynskaka (har säkert varierande namn i olika landsändar). Man kokar korngryn (enligt beskrivningen på förpackningen) c:a 25-30 minuter i buljong. Mot slutet (eller tidigare - om man vill ha mer smak av dem) lägger man ner sviskon (katrinplommon) och låter koka med. När korngrynen är färdiga stjälper man upp gröten (jo, det blir ungefär som en gröt) i en form. Steker vanligt fläsk och täcker korngrynen med. Ev. en omgång i ugnen om det har hunnit kallna.

Korngryn är ett gott och lite mustigare alternativ till vanligt ris, och fungerar alldeles ypperligt på medeltidsevenemang/lajv etc! När man kokar det i buljong blir det så saftigt och smakrikt att man kan äta bara korngryn...! Men stekt fläsk är väldigt gott till.

Min egen grötfavorit är rågmjölsgröt på grovt rågmjöl. Tillagas genom att man först kokar upp vatten och sen blandar ner mjölet lite i taget under vispning (annars blir det klumpar). Sen ska det koka lite längre än vanlig havregrynsgröt, kanske 10 minuter (står på mjölpåsen). Det är supergott tycker jag, särskilt med lingonsylt till.

Vanlig havregrynsgröt har jag testat på gammalt vis med "smörhåla" - dvs man häller upp gröten i en stor skål, gör en liten grop i mitten där man lägger en smörklick. Sen gäller det förstås att man hinner skeda åt sig av gröten innan allt smör har stulits av någon annan...! Det är faktiskt jättegott! (Obs - vi körde också på gammalt vis med att alla åt med egen sked men ur en och samma skål...!). Vi testade även med stekt fläsk på gröten men själva fläskbitarna var lite stora så det blev svårätet med bara sked... Men om man hade skurit dem i småbitar först skulle det ha gått bra. Låter kanske som en underlig smakkombination, men funkar ju strängt taget lika bra som kött på bröd...! (Alltså - vi hade ingen mjölk på gröten istället).

Anmäl
2007-04-17 16:12 #1 av: Bjornen

Under medeltiden var havre väldigt ovanligt och kanske nästan bara flyghavre användes i Skandinavien. Det nämns visserligen i några landskapslagar från 1100-talet. Men havre var ett ovanligt sädesslag och i Kristoffers landslag från 1442 nämns havren som hästekorn. Smöröga var en vanlig julmat som gjordes av korngrynsgröt med en smörklick. Senare blev det risgrynsgröt.

Under medeltiden var korn det dominerade sädesslaget särsklit norröver. Söderöver var dinkelvetet eller speltvetet också vanligt och även vanligt vete odlades på större gårdar. Råg har odlats i Sverige sedan tiden strax före Kristi födelse men rågen anses ofta ha kommit till Sverige med den svedjefinska migration till Sverige från slutet av 1500-talet och fram till nästan mitten av 1600-talet. Svedjefinnarna odlade den småfröiga tuvrågen som såddes vid midsommartid och skördades efter övervintring nästa höst. En del bovete odlades också. Under medeltiden kokades gröt även av många andra växter t.ex. mållor, syror och andra gräsarter. 

Anmäl
2007-04-18 11:41 #2 av: Ahnna

Nu är jag inte expert, men jag har hört att i Nordafrika och Mellanöstern åt man t.ex. quinoa och bovete till många rätter. Neråt Asien var just bovete och liknande sädesslag rätt vanliga. Nån som har nån fakta rörande det?

Jag har bakat en del bröd på dinkelmjöl, men det är lite klurigt, tycker jag, för det jäser inte lika bra som andra mjöl. Bröden blir lätt lite mastiga och icke-fluffiga i avsaknaden av ett bättre ord... Oskyldig

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2007-04-18 14:22 #3 av: Bjornen

Quinona är en sydamerikansk växt som använts där under lång tid, men det finns närbesläktade amarantväxter som har odlats runt medelhavet. Vanligt bovete har odlats en del i södra Sverige men de är frostkänsliga. I Sverige har man huvudsakligen odlat en frosttåligare art tartarbovete som odlades i Finland, Ryssland, norra Tyskland under medeltiden. Den har odlats en del också i Sverige särskilt i område med svedjefinnar och de lanserades troligen av invandrande finnar. Tyvärr är odlingen av bovete eller tartarbovete mycket okänt och jag tror att det odlades i större utsträckning än det verkar. Någon som har uppgifter om odlingens utbredning under 1500- och 1600-talen ?

Under gångna tider var brödet ofta ojäst och till det fungerade det amylasfattiga dinkelvetet bättre än modernt vete. Jfr. gärna Olaus Magnus utgiven 1539. 

 

Anmäl
2007-04-19 01:09 #4 av: Vattnadal

#2 Jag bakar nästan bara på dinkel nu. Jag brukar blanda siktad dinkel, grov dinkel och grahamsmjöl. Ju grövre. desta sämre jäsning. 1 1/2 l vatten, 3 paket jäst, och mjök så att degen är kladdig, inte alls så där hanterbar som "vanliga" degar. Blir det FÖR kladdigt blir de rätt platta men breda, men lyckas man få det perfekt, och de får jäsa mycket, så sväller de fint, och blir fluffiga och saftiga.

Brukar i alla fall se till att degen vill fastna i fingrarna, lite lagom...

Blandar annars i salt, krosade linfrö, lite matolja, och så väljer jag honung, sirap eller äppelmos för sötningen. Gräddar gör jag för det mesta lagom, men vill egentligen göra dem så där precis en millisekund från bränd, mörkbrun mumsig skorpa... 

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Anmäl
2007-04-19 22:47 #5 av: Ahnna

#4 Har du inget recept?

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2007-04-20 00:07 #6 av: Vattnadal

Kör bara ungefärliga recept på bröd, så här kan det se ut:

1,5 l ljummet vatten

3 pakt jäst

nån matsked salt (häll lagom i hunden, mycket är gott)

kanske 1 dl olja (en stor slurk ur flaskan)

en redig kläm ur sirapsflaskan eller nån matsked honung, eller 2 dl äppelmos

Sedan blir det kanske 1 dl krossade linfrön

ett par dl grahamsmjöl

Sedan häller jag på til degen känns lagom kladdig, men ändå hanterbar, av dinkelmjöl. Mycket siktat ger ett fluffigare och vitare bröd, mycket grov ger ett kompaktare ioch mörkare bröd. Ibland byter jag ut lite dinkel mot rågmjöl eller annat fullkornsmjöl.

När degen känns lagom, lägger jag den på bänken att jäsa, mellan 30-60 min, ibland glömmer jag bort den, då blir den stoooooor! Därför lägger jag alltid 2 handdukar på den, så att den är helt täckt ändå...

Jag delar den i 6 hyfsat lika stora delar, utan att trycka ihop för mycket, och formar snabbt ihop dem till limpor. Limporna läggs på plåtar för jäsning. Första plåten jäser 30 min, sen åker den in i ugnen på 30 min, och så nästa och nästa, till alla 3 plåtarna är gräddade. Låter dem svalna under duk så att de får lagom skorpa. En framme, 5 i frysen, ett par timmars jobb ger bröd många dagar.

 

 

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Anmäl