Nutida diskussioner

Kapitalismen - när började det?

2009-07-30 09:47 #0 av: bigj

Hej!

Ibland kan det vara en idé att gå tillbaks i historien för att åse hur en ideologi, eller ett samhällssystem, en gång sattes igång, eller växte fram! 

Asketism, religiös nydaning och teknologiska nyheter 

Bland munkarna i det katolska Europa växte det fram en syn på tillvaron som gick ut på att dels försaka materiell rikedom, dels tränga in i sig själv för att begrunda sina synder och föra en dialog med Gud - men också att arbeta och vara till allmän nytta. Munkarna levde mestadels i askes och fromhet medan många av dem arbetade och utvecklade nya odlingsmetoder eller sysslade med olika experiment. På olika sätt kom de individuella förtjänsterna fram, men de undertrycktes av en vilja att vara Gud till lags. Det individuella hölls tillbaks med olika medel - men det var en ständig kamp munkarna fick föra för att passa in i Guds kollektiv. Just försakelsen och asketismen passade väl in på många individer som ville utveckla sina förtjänster men samtidigt måste vara noga med att inte framhävda sig själva. Långt ifrån alla klarade det. Ett steg på vägen mot ett nytt tänkande framfördes av påve Johannes XXII (1316-1334) som gjorde om kyrkan till ett affärsdrivande verk. I en bulla förkastade han den apostoliska fattigdomen för att i stället försvara egendom och rikedom som ett gott i sig. Utan att kanske vara medveten om det verkade denne påve faktiskt för att en förändrad syn på det gudomliga smög sig in i de kratsar påven kanske fruktade mest - köpmännen. Dessa fick nu bevis för att det kanske inte var så fel att samla på sig en förmögenhet trots allt. Därmed spred sig en tro bland främst köpmännen och hantverkarna som gick ut på att bara den flitige och arbetande människan utgör Guds sanna avbild. Marknadens krafter hade börjat nå in i den kristna religionen - två hundra år före reformationen. 

I takt med att det feodala samhället fallerade bröts många av de traditionella hinder som höll kvar människorna i gemenskaper och kollektiv. Många drog sig delvis ur och satsade på sig och sina familjer - t.ex. inom jordbruket genom att inhägna sina marker eller dra sig ur de kollektiva sysslorna. Andra arrenderade mer än vad de själva klarade av och anställde lönearbetare, och började bedriva odling enbart för avsalu. Hantverkare försökte förenkla och intensifiera produktionen och därmed hålla nere priserna så att de kunde konkurrera ut sina kollegor i samma branscher. Åter andra lånade ut pengar mot hög ränta för att sedan spekulera med dem eller helt enkelt spara på dem till tillfällen då man kunde köpa billigt för att ännu senare sälja dyrt. Denna process drogs sakta igång redan under högmedeltiden för att bli märkbar under 1400-1500-talen. Visserligen hindrades denna utveckling av trögheter i systemet såsom traditionerna på landsbygden eller religiösa invändningar mot att samla på sig rikedom. Efterhand föll sådant motstånd bort i och med att den nya synen verkade skapa mer varor till ett billigare pris. Motståndet växte dock när avigsidorna med tiden också började märkas - arbetslöshet, tiggeri och misär för alla dem som genom effektiviseringarna blivit av med sin försörjning. 

Den individualism som började accepteras under 1400-1500-talen förde med sig ett tänkande som i stora drag gick ut på att det individuella borde få ökat svängrum när det gällde affärsverksamhet och skapandet av nya metoder inom jordbruket och hantverket. Man gynnade sådana personer som experimenterade och försökte få fram nya redskap för att effektivisera produktionen av livsmedel, transportmedel, byggnation och mycket annat. För att anskaffa kapital blev det legaliserat att samla pengar på hög - så länge de gick till nyttigheter. Gud fader själv ansågs vara nöjd med en sådan utveckling enligt de nya tankegångarnas män. Ett hundraprocentigt bifall och medhåll fick de av reformationens förespråkare en bit in på 1500-talet. Kalvinister och snart även baptister, pietister och metodister tog snabbt till sig dessa idéer eftersom de framhöll individen. Det var individen som själv skulle föra dialogen med Gud - några mellanhänder behövdes inte längre enligt dessa nya religiösa rörelser. Att samla rikedom på hög blev hos dessa grupper en gärning åt Gud. Gud krävde att människan arbetade för samhällets bästa. Att arbeta för sig själv och sin familj var också ett sätt att arbeta för samhällets bästa - samtidigt som han sparade åt sig själv. Att inte ligga samhället till last blev en god gärning som alla borde följa, ansåg de nya religiösa rörelsernas ledare och medlemmar. Därmed var det lättare att släppa det individuella löst och helt satsa på sig och de närmaste. Ur detta tänkande letade sig även girigheten snart in och ökade på takten i rikedomssamlandet. 

De nya teknologiska framstegen under 1400-talet och början av 1500-talet gynnade denna sorts tänkande; sålunda tog man i anspråk nya och bättre skepp, kompassen kom till användning liksom eldvapnen och de nya odlingsmetoderna. Äregirigheten låg till grund för viljan att forcera hinder av alla de slag. Snart övervann man rädslan för havet och man vågade sig allt längre bort mot horisonten. Under 1400-talet låg en på samma gång religiös nit liksom en girighet efter vinster bakom de portugisiska kungarnas vilja att segla allt längre söderut längs Afrikas kust. I Genua och Venedig funderade man på hur man kunde undvika de muslimska tullarna för den import av kryddor som kom från det avlägsna Östasien. Man försökte hitta nya vägar och undslippa de fördyrande mellanhänderna vid södra och östra Medelhavet. Genom eldvapnens makt hade européerna lyckats driva tillbaks muslimerna från sina egna stränder och man hade i Kastilien, Katalonien, Portugal och Genua planer på att erövra områden på Medelhavets södra stränder för att där upprätta baser för både militära såväl som ekonomiska ändamål i form av omlastningshamnar för en mer direkt handel med Afrika och östra Asien.

Även om de sydeuropeiska staterna var katolska spred sig en del av det individuella tänkandet också till dessa områden, särskilt handelsmännen och köpmännen var lyhörda för tankegångar som kunde öka på deras rikedomar ytterligare. Här fanns även det religiösa motivet, ehuru i katolsk tappning, som en faktor som manade på i jakten på nya områden och själar att omvända till den katolska tron. Längre norrut var den religiösa niten något mindre och här härskade den rena viljan att skapa sig något eget. En vilja som var starkt sammanflätad med jakten på rikedom och ren girighet. I nordvästra Europa hade teknologin under 1400-talet i stort sett kommit lika långt som i södern. Här växte sig de centraliserade kungamakterna allt starkare och det var mot slutet bara en tidsfråga innan man även skulle bryta med Rom i fråga om det tionde som årligen fraktades söderut. Kungarna och furstarna i nordvästra Europa ville behålla sådana rikedomar hos sig själva. Efter ett förödande inbördeskrig i England på 1400-talet isolerade sig ön en tid för att slicka såren efter förödelsen. Därefter var det dags att satsa på ekonomin som här lutade sig emot en ökande export av ull. I Nederländerna fortgick utvecklingen mot allt mer effektiva metoder och redskap inom jordbruket samtidigt som man byggde skepp, vägar, broar, pumpsystem och bedrev handel med östersjöregionen, Ryssland och även Frankrike och iberiska halvön. Längs inlandet seglade man uppför Rhen in i Tyskland och vägledes ända till Polen och Österrike.

Överallt var det denna nya typ av individ som drog fram - utan starkare släktband, utan sociala kollektiv och utan skrupler för att vid behov lura sin nästa om det gynnade hans affärer eller verksamhet. Det var en ny sorts människa som trädde fram i Västeuropa - en individ som började behärska naturen, var rationell och orädd för framtiden. Ännu utgjorde han en minoritet också i Västeuropa, men alltfler människor i denna del av världen skulle följa hans spår. En sådan individ var ett dödligt hot mot varje annan kultur eller civilisation på jorden.   

Fanns det då inget före denna tid som förebådade kapitalismen? Jodå, men det är en historia vi inte tog upp här, då vi anser att själva den formella starten av det nya ekonomiska systemet, som kanske inte var så nytt när allt kommer omkring, tog sin början!

MVH

bigj

 

 

Anmäl
2009-07-30 12:20 #1 av: Anthka

Intressant läsning, jag är lite nyfiken på var du fått uppgiften om att man lånade ut pengar till ränta? Efter vad jag har förstått så var det, under medeltiden, förbjudet för kristna att låna ut pengar (eller andra saker) mot ränta.

Anmäl
2009-07-30 12:34 #2 av: LinaN

#1 såg ett program för nån vecka sen på historychannel eller dylika där man i i samband med att de arabiska/indiska siffrorna kom till europa och började konkurrera med de romerska så började man också kunna låna och växla olika valutor.

de som var växelhus, eller banker då kunde gå banca rupta, dvs bankrupt om de inte skötte sig för då fanns det en speciell gubbe som gick omkring och kontrollerade, stämde inte uträkningarna så slog han helt sonika sönder det bankbord bankmannen hade till sitt förfogande.

men vilket årtal detta rör sig om är jag väldigt osäker på.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2009-07-30 12:44 #3 av: Anthka

#2 Det låter som romarriket, för under medeltiden försvinner bankväsendet. Pengar används då per vikt, vilken valör som står på den är ovässentligt det är vikten i rent silver/guld/koppar som är det viktiga.

Det närmaste en kristen "bank" man kommer under medeltiden är tempelriddarnas system med reverser. Dvs lämna in dina pengar i ett av tempelriddarnas hus i europa, få ett papper på hur mycket det är du lämnat in, res ner till det heliga landet (utan att kunna bli rånad). Lämna in reversen/pappret i tempelriddarnas hus i heliga landet och få ut samma summa som du lämnade in i europa.

Anmäl
2009-07-31 17:44 #4 av: bigj

Hej!

Roligt att få några kommenteringar. Skall besvara dem så gott jag kan.

Man lånade ut till ränta även under medeltiden, det som ansågs vara ocker av bl.a kyrkans folk var när räntan började närma sig 80 eller 100 procent. Under dessa siffror sågs det av kyrkan, och andra, inte som ränta - vilket de ju i högsta grad ändå var. Alla ekonomiska system har i praktiken någon form av ränta.

System med skuldväxlar, och annat som hör bankvärlden till utvecklades gradvis i Italien och andra delar av södra Europa. Det fanns en romersk tradition av detta kvar sedan romarrikets dagar, men det mesta lärde man sig av araber och andra muslimer under senmedeltiden, 1000-1500 ungefär. Detta system började sprida sig runt om i Europa från 1300-talet då fler länder drogs in i systemet.

De främsta på att begripa sig på denna, från muslimerna lånade och kopierade transaktionshandel med penningar och växlar, var de italienska handelshusen som blommade upp under 1200-1300-talen. Tre företag från staden Florens var de absolut största; Bardi, Peruzzi och Acciaiuolo. De existerade från slutet av 1200-talet till 1340-talet då de slutligen gick i konkurs. De sysslade med både spannmålshandel, penningutlåning och hade tidvis hand om hela länders, liksom påve-curians, uppbördsverksamheter. De tog namn efter de mäktigaste familjerna men även utomstående kunde köpa in sig genom ett andelssystem som i praktiken såg ut som ett aktiebolag.

För de viktigaste förnödenheterna bestämde myndigheterna priserna under medeltiden ( i Västeuropa). Det kallades för "det rättvisa priset". Priset på bröd och öl varierade allt eftersom priset på spannmålen varierade. Andra priser bestämdes efter gängse värderingar inom en ram som ansågs rimlig från konsumenternas och rättvis från producenternas synpunkt, med hänsyn taget till variationer i tillgång och efterfrågan. Vissa knep vid prissättningen var förbjudna, såsom att köpa en vara och sälja den på nytt med högre pris. Även monopolisering var förbjuden, liksom att köpa upp en inkommande leverans av varor och därefter sälja dem dyrare. Det fanns alltså vad vi skulle kalla välfärdsinslag under medeltiden...men de var knappast vattentäta och efterlevnaden var inte alltid den bästa....

Bra litteratur i detta ämne:

Världens ekonomiska historia, från urtid till nutid. Cameron & Neal,  2006

Företagande och handel i det medeltida Europa. Hunt & Murray, 2001

Övergångar från antiken till feodalismen. Perry Anderson, 1974

Den dynamiska medeltiden. Michael Nordberg, 1984

Ras, Nation, Klass, Balibar & Wallerstein, 1997

MVH

bigj

 

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.