Det har debatterats en del, både här och på andra ställen, om medeltidens och vikingatidens människor hade kunskapen att färga med lavar. Vi kan bara utgå ifrån de receptsamlingar som finns bevarade, samt faktiska fynd, men eftersom långt ifrån alla på den tiden var skrivkunniga så är det inte så troligt att alla recept skrevs ner. Särskilt inte eftersom växtfärgning går att variera i all oändlighet.

Jag satt nyss och läste om de danska vikingagravfynden i Bjerringhöj, Mammen. Jag har läst delar av den texten förut, men inte funderat så mycket över vad det står, men idag fastnade jag för den del av texten som beskriver vilka färger man har hittat på textilierna i graven. Det står bland annat att man har hittat flera olika nyanser av krapp och indigo (eller troligen vejde) samt ett gäng bruna färger som inte är identifierade ordentligt.

I graven fanns en viss mängd importerat silke, som enligt muséet där fynden finns idag är färgat lila med lavar av något slag. Inget av ullgarnerna eller ulltygerna i graven visar tecken på lavfärgning, vilket skulle kunna tolkas som att silket färgades innan det importerades till Danmark och att vikingarna inte visste hur man använde lavar. Men frågan jag funderar över är om det verkligen fanns lavar av den sorten i landet som silket kommer ifrån…? Flera lavar ger lila eller lilaaktiga toner, så det vore intressant att veta vilken lav silket i graven är färgat med, men det är väl lite för mycket att hoppas på kanske! Silket borde komma ifrån Asien från början, men det kan ju vara så att det vävdes och färgades i ett annat land längre norrut.

I vilket fall som helst är det intressant att det faktiskt fanns kunskaper kring lavfärgning någonstans i världen under vikingatiden, och troligen före det också, så nu kan i alla fall jag tänka mig att färga med lavar med gott samvete, utan att känna mig mindre historikt korrekt!

Bland annat har jag nästan ett kilo tuschlav hemma som ger just lila. Här ska färgas!