Här kommer jordens längsta forumsinlägg, dårå...
Jag har inte 100% korrekta material i alla mina saker, men jag siktar alltid på att det ska se bra ut. Schabraket är en linne/viscose-blandning för att det inte ska varken skrynkla eller värma hästen till smältgrader. Men det ser ut som hellinne och särskilt på håll, så mission accomplished! 
Tabarden är i hellinne och resten av min klädsel är också i tidsenliga material, dock inte alltid helt korrekt ändå. Exempel: ett av mina par byxor är sydda i rött linne, vilket inte är otidsenligt i sig men inte rätt material till byxor. Byxornas snitt är heller inte 100% korrekt, men publiken tänker ju inte på sånt om de inte är väldigt insatta i medeltida återskapande. Målet har varit att sy nya korrekta byxor i korrekt material, men det har inte blivit av. (Jag hade korrekta byxor förut, men de blev uppätna av möss för några år sen.)
Strykkappor eller senskydd i syntet eller plast skulle jag inte komma på att använda, det finns ju läderskydd om man nu tvunget måste ha sånt på hästen.
Bettet jag använder är en enkel kandarstång i mässing, så mycket mer "basic" än så blir det knappast. Modellen påminner om bett som jag har sett på medeltida bilder, så det känns ganska "reko".
Sadeln är en Portugesa som ser ut som högmedeltidens sadlar i modellen, så den skäms jag definitivt inte för. 
Jag tycker normalt att så korrekt som möjligt är snyggast när man återskapar, men när det gäller tornerspel så finns det fler faktorer som spelar in. Hästens och ryttarens komfort till exempel, samt passformen och funktionen. Alla hästar kan inte ha Portugesor och alla hästar kan inte ha bomlöst. (Vad som är skonsammast för hästen i den ekvationen beror på vilken veterinär man pratar med.)
Men jag håller helt med om att om man måste göra "avsteg" från de moderna alternativen som ser ut som medeltida förlagor så bör man ju också täcka över det som sticker i ögonen på folk. Plast, syntet, resår, helt felaktiga modeller på sadlar, träns och bett, moderna kläder och skor, m.m. Okej att inte alla kan sy särskilt bra eller att inte alla vet hur man skär mönstret så att passformen blir bra, eller att inte alla kan knyppla ringbrynja. Och okej att inte alla har ambitionsnivån hos en erfaren återskapare som läser historieböcker istället för dagstidningar. Men jag anser att ska man syssla med tornerspel, som är en publiksport och en uppvisningsgren som folk betalar runt 100-200 kronor för att se, så måste man ta någon form av ansvar och se schysst ut på "scen". Det finns tornerlag i Sverige, både officiella och mindre kända, som rider med t.ex. ridhjälmar, håret löst och slängande, tabarder med extremt illa passform sydda av gamla lakan, schabrak bestående av lakan som man klippt ett hål för sadeln i, syntetsadlar m.m. Sånt går ju an innan man börjar ta betalt, men när biljetten har ett pris så anser jag att professionalism måste infinna sig.
Det är jätteroligt att folk vill rida tornerspel, tycker jag, men man får inte glömma att man också har en roll att fylla när man står på arenan - folk vill se riddare; modiga, ädla, våghalsiga, romantiska, sluskiga, fula, snygga, roliga... Oavsett vilken riddare folk föredrar att se så måste han eller hon på något plan uppfylla "drömmen om Ivanhoe". Publiken har säkerligen sett åtskilliga filmer och TV-serier med riddare, samt läst böcker både själva och för sina barn. De flesta som inte själva återskapar medeltid ser riddare som en ikon som står för någonting av det jag nyss räknade upp. Det är det de vill se, i en rafflande show som imponerar. Där spelar det visuella en enormt viktig roll för illusionen, så att besökarna kan gå hem och fortsätta drömma om riddarideal och skinande rustningar.
Ingen som börjar med tornerspel, eller har hållt på i flera år för den delen, förväntas sy allting för hand av handvävda tyger. Men det går att fejka det mesta och det som inte går kan man täcka över.
Det gäller bara att inte rycka på axlarna och säga "äh, det spelar ingen roll om det syns lite plast här och var" för jo, det gör det. För publiken, oavsett vad vi övriga som sysslar med återskapande anser om det.