Kalligrafi är kul att försöka bemästra, och det är faktiskt inte så svårt som det kanske ser ut. Det är också en förhållandevis billig hobby som man kan göra i princip varsomhelst och närsomhelst.
Jag har bara gått en snabbkurs i kalligrafi hos en kompis och har sedan läst i böcker hur man ska göra och vilka stilar som finns. Svårare än så är det inte att komma igång, det enda man behöver är ett ritpapper eller akvarellpapper, bläck och en penna av valfri modell. Jag föredrar att använda en äldre modell där man måste doppa spetsen i bläcket mellan varje bokstav, och ibland mitt i en bokstav, men det finns enklare varianter som t.ex. reservoarpennor och tusch. Det tråkiga med de modellerna är att när bläcket är slut i pennan så måste man köpa en ny penna eller en ny bläckampull. Med stålspetsar som man doppar i bläck behöver man bara oroa sig över att bläcket i burken ska ta slut, vilket tar ett bra tag, beroende på burkens storlek. Spetsarna finns i olika bredder beroende på användningsområde. | Relaterade länkarAv: AhnnaDatum för publicering
|
Här har jag lämnat stödlinjerna för att ni ska se hur man gör med dessa.
På kalligrafispråk heter stora bokstäver "majuskler" och små bokstäver heter "minuskler". Man skriver alltid uppifrån och ner, från vänster till höger. Raka streck som går lodrätt kallas för "staplar", vågräta streck kallas "tvärstreck". Cirklar kallas "öglor" och svängda streck kallas "bågar". De allra tunnaste strecken ska inte vara bredare än ett hårstrå och kallas finurligt nog för "hårstreck". Oftast behöver man byta penna eller spets för att kunna göra hårstreck, eftersom det kan bli för brett eller för kladdigt annars. De små krokarna som man ofta avslutar en bokstav med kallar för "serifer".
Stilen jag använder mig av heter Gotisk Textur, men kallas ofta för Old English eller Black Letter. För att få till den här stilen ordentligt måste spetsen på pennan hålla en 45-gradig vinkel, vilket är vanligt för de flesta stilar, och man ska hela tiden dra strecken lodrätt, de ska inte luta. (Men jag är, som synes, ganska duktig på att luta mina bokstäver åt olika hålla hela tiden! Det blir inte alltid som man har tänkt sig.) Stilen skrevs mestadels av munkar år 1000-1400 och är alltså väldigt gammal och välanvänd i medeltida skrifter. Gotisk Textur blev också den första stilen som trycktes i böcker från år 1442 och framåt. Ordet "textur" betyder flätad, och det kommer utav att den här stilen ska skrivas väldigt tätt och trångt. När man har en hel sida skriven med bara textur så är det oftast ganska svårläst till en början, särskilt eftersom man av tradition alltid ska försöka fylla alla rader hela vägen, dock utan att stava av orden. Det kräver lite planering när man skriver långa stycken.
Skrivet med ett bläck som min far har gjort. Det blir ganska svagt, men det bruna är
en kul kontrast mot det svarta bläcket som jag vanligtvis använder.
Man kan göra eget bläck om man vill, det är inte så svårt som det låter. Bland annat så använder man stålull och starkt te. Men man får skaka burken rätt ofta, för färgpigmenten sjunker gärna till botten - kanske för att det är järn i det? Hursomhelst så ska jag fortsätta experimentera med eget bläck och se om jag kan få till en tydligare färg framöver. Jag är lite sugen på att göra rött bläck också, eftersom man traditionellt använde rött bläck till majusklerna under medeltiden, framförallt i formella scrollor och böcker.
Exempel på "anfang", eller begynnelsebokstav.
Notera också det röda bläcket i majusklerna.
Ordet "anfang" kommer från tyskan, och betyder ungefär "början". I medeltida skrift använde man sig nästan alltid av ett "anfang" högst upp till vänster på varje sida. Det var första bokstaven i det första ordet, rikligt dekorerad (oftast) i en fyrkant. Det var inte helt ovanligt att man dekorerade anfanget med bladguld.
Namnskylt till min stolta tornerhäst, komplett med vapenskölden högst upp.
Ska färgläggas och fixas till ytterligare.
Att dekorera runt en text, eller längs kanten på ett pergament eller en sida i en bok, kallas illuminering. Det tänkte jag komma tillbaka till i en annan artikel längre fram - när jag har lärt mig lite mer om det!
Två böcker som jag kan rekommendera tills vidare är:
Kråkfötter kan bli skönskrift av M. Hoas. (Se länk uppe till höger.)
Kalligrafi för nybörjare av Bitte Holmström.