2007-05-03 12:22 #0 av: Ahnna

Drygt 70 meter lång, med över 1500 föremål beskriver Bayeuxtapeten hur normanderna erövrade England på 1000-talet.

En av de mest berömda textilierna som finns kvar idag är Bayeuxtapeten. Den består av en 70,34 m lång linneväv, 48-51 cm bred, broderad med garn i 8 kontrasterande färger. Den beskriver i 73 olika händelser slaget vid Hastings 1066 och därmed normandernas erövring av England. Enligt uppgift finns ingen avslutande bård, så tapeten kan ha varit längre en gång i tiden, och kan därför ha beskrivit andra händelser, efter 1066.

 

Relaterade länkar

Av: Ahnna

Datum för publicering

  • 2007-05-03
Det finns ingen exakt dokumentation från tiden då tapeten tillverkades, men på grund av att ordet "här" används upprepade gånger i den latinska texten, som finns broderad ovanför nästan varje händelse, så tror man att tapeten broderades kort efter att händelserna ägt rum. Det står till exempel; "Här kommer Harald till Bayeux" och "Här svär han en ed till Vilhelm". Texten anknyter alltså till redan kända händelser, som åskådaren har hört talas om förut. På senare tid har man antagit att tapeten kom till på 1070-talet.

Att tapeten finns kvar idag är ganska otroligt, eftersom den omnämns i både kända eldsvådor och i texter från tiden kring revolutionskrigen. Den är märkligt nog väldigt välbevarad och det enda som skiljer den från hur den såg ut när den tillverkades verkar vara färgerna. Tidens tand har gjort linnet mörkare än det troligen var från början och garnernas färger kan också ha förändrats. Många av motiven har idag färger som inte tycks logiska, men å andra sidan så kan tillverkarna av tapeten ha haft begränsat med garn i rätt färger. För att inte tala om att konstnärlig frihet var väl utvecklad och accepterad under medeltiden.

På tapeten finns inte mindre än 623 personer, 202 hästar och mulåsnor, 55 hundar, 505 andra djur och fabler, 37 byggnader, 41 skepp och 49 träd. Sammanlagt 1512 föremål. De olika händelserna som beskrivs skiljs åt med träd eller byggnader och både över och under själva händelserna befinner sig olika djur och fabler i en nästan två tum bred bård.

                          

Nedan kopierat från svenska Wikipedia:
Broderiet innehåller i sina bilder ett försvar för Vilhelm Erövrarens anspråk på England och en teckning av vad som hände vid erövringen. Den första handlingen föreställer Edvard bekännaren på tronen: Harald Godwinson står inför honom i begrepp att avresa till Normandie för att meddela Vilhelm underrättelsen om att denne blivit utsedd till Edvards efterträdare. De följande handlingarna återger Haralds äventyr på färden till Normandie, hans besök hos Vilhelm och hans återkomst till England. Därefter följer framställningar av Edvards sjukdom och begravning, Haralds kröning och de onda förebuden om hans öde. Rustningarna till erövringståget, Vilhelms landstigning på Englands kust, slaget vid Hastings med dess förberedelser är enkelt, men också så noga och omständligt framställda att teckningen med stor sannolikhet måste antas vara ett ögonvittnes. Broderiet slutar med engelsmännens flykt efter drabbningen.

Dräkthistoriskt och vapenhistoriskt är tapeten väldigt intressant, eftersom den är så detaljerad. Men som historisk källa har den sina begränsningar. Texten är väldigt korthuggen och beskriver inte sammanhanget, så för att förstå hela tapeten bör man vara hyfsat insatt i händelserna före, under och efter normandernas erövring. Till exempel beskrivs inte i tapeten att normandernas invasion föregicks av ett liknande norskt försök att störta Harald Godwinson, Englands främste storman. I slaget vid Stamford Bridge i norra England besegrades och dödades Harald Hårdråde (nordens siste viking?) bara tre veckor före slaget vid Hastings, men det finns inte med i tapeten. Tapeten är också bara den segrande partens uppfattning av händelserna, så den är minst sagt vinklad. På vävnaden beskrivs en ed som Harald Godwinson påstås ha svurit till Vilhelm och denna ed har en framstående roll i händelsefölrloppet. Men de äldsta engelska källorna omtalar ingen sådan ed.

Källor:
Wikipedia - den fria encyklopedin
"Historia i centrum och periferi" av Göran Graninger och Sven Tägil