Sömnad

Medeltida material för sömnad

2007-06-12 18:21 #0 av: Ahnna

På begäran kommer här en artikel som beskriver de vanligaste tidsenliga materialen att jobba med när man gör sin medeltida dräkt.

Såhär års är det många som paniksyr nya kläder till sommarens evenemang. Tyghandlarna jublar! Men det är inte alltid lätt att veta vad man ska välja för material till sina kläder och tillbehör, så den här artikeln är tänkt som en hjälp på vägen.

 

Av: Ahnna

Datum för publicering

  • 2007-06-12

Som grundtanke bör man ha att det inte fanns plast och syntetmaterial på medeltiden. Alla tyger, knappar och pärlor av sådana material bör därför undvikas. Det syns oftast på långt håll om någon har valt att sy sina kläder i ett icke tidsenligt material, eller i en färg som inte riktigt hör medeltiden till. Man använde heller inte gummi på det sätt som vi gör idag, så Tretorns gummistövlar går bort, hur regnigt det än må vara. Det bästa sättet att hålla sina fötter torra är faktiskt att a) gå barfota, eller b) ha skinnskor utan strumpor. Då kan vattnet komma in och ut ur skon utan att sugas upp av strumporna. Fötterna håller sig därför torrare än de skulle med blöta strumpor på.

 

                    Lintyger i tre olika färger, möjliga att uppnå genom växtfärgning.
                       Lintyger i tre olika färger, möjliga att uppnå genom växtfärgning.

 

TYGER
Man får se lite till klimatet och var vi befinner oss geografiskt för att bestämma vilka tyger som går an och inte. Man måste också ta i beaktande att bönder och "vanligt folk" inte bar lika påkostade kläder som t.ex. adeln. Vanligast i Norden borde ha varit tyger i ull och lin, samt blandningar av dessa. Bomull förekom i liten mängd, mest i slutet av medeltiden, genom importer ifrån bland annat Mellanöstern. Överlag hör inte lakansväv i bomull hemma i medeltidssammanhang, utan bomullstygerna som importerades var vävda på ett grövre sätt. Siden och silkestyger är numera ett ganska dyrt material i Europa, men i Asien och närliggande länder är siden och sidenblandningar ett av de vanligaste materialen till vardagskläder. Här i norr användes sidenet under medeltiden som en symbol för status och rikedom. I tyghandeln finns flera varianter av siden, samt s.k. duchess och charmeuse som ofta misstas för siden. Skaffa dig ett tränat öga eller se till att få korrekt information av den du handlar av. Sammet kom inte i bruk förrän under senare medeltiden, men det blev omåttligt populärt och vävdes i många olika varianter, med och utan mönster, i olika färger samt i flera lager. Sammet tillhörde adeln och var tillräckligt dyrt för att gemene man inte skulle ha råd med det. Det sammet som finns idag kallas oftast för bomullssammet, men det finns också syntetsammet som inte är särskilt tidstroget. Sidentyger med sammetsmönster är inte så vanligt i tygaffärerna här, men det är i allra högsta grad en korrekt medeltida teknik, så får du tag på ett sånt tyg till ett rimligt pris kan du skatta dig lycklig!

 

                    
                                             Två sorters siden, med och utan mönster.

 

BROKAD & MÖNSTER
Det är inte bara enfärgade tyger som är tidsenliga, mönster är också i allra högsta grad korrekt. Men man bör läsa på lite om vilka mönster som var vanliga under den tidsperiod man vill efterlikna innan man handlar tyger. Det fanns till exempel randiga tyger på medeltiden, men dessa var oftast i två klara kontrasterande färger, som till exempel rött och grönt, och ska inte förväxlas med de många pastellfärgade randiga tygerna som finns hos tyghandlarna idag. Småblommiga tyger med rosor och liljor blev populära på 1600-talet - tygerna på medeltiden var i huvudsak stormönstrade. Det finns en uppsjö av mönstrade tyger som fungerar utmärkt i medeltidssammanhang, och de brukar heller inte vara så dyra. De flesta är blandningar mellan bomull och silkestrådar, men det finns mönstrade siden- och sammetstyger också. Återigen finns många av de vackraste och billigaste i Asien. Som regel bör man undvika tryckta mönstertyger, eftersom man oftast vävde in mönstren på medeltiden.

KNAPPAR
Det finns i huvudsak tre material som är korrekta; metall, trä eller ben. Under senmedeltiden blev det vanligt att försöka dölja knapparna genom att klä dem med samma tyg som plagget, men knappens bas bestod ändå av något utav de tre redan nämnda materialen. Metallknappar är oftast ganska billiga och lätta att få tag på i tygaffärer, men vill man ha replikor så får man räkna med att betala lite mer. Vill man ha knappar i guld, silver eller brons så kan man behöva vända sig till speciella återförsäljare. Googla på internet så hittar du säkert det du söker. Träknappar brukar finnas i den klassiska runda formen med 2-4 hål. På vissa ställen kan man hitta kvadratiska, ovala och rektangulära knappar också, i varierande storlek och tjocklek. Det är helt tidsenlig korrekt med träknappar, men man kan inte räkna med att de är lika stöttåliga som t.ex. metall eller ben. Just benknappar, eller hornknappar som det egentligen borde heta, kan vara svåra att få tag på, men desto enklare att göra själv. Det man behöver är horn ifrån t.ex. älg, ren eller rådjur, en figursåg, en borr och sandpapper, alt. stationär slipmaskin. Man väljer en del av hornet som har den omkretsen man vill ha på sina knappar, sågar små skivor, slipar dem släta och borrar så många hål i dem som man vill ha.

 

                    Handgjorda glaspärlor, vikingatida teknik.
                                           Handgjorda glaspärlor, vikingatida teknik.

 

PÄRLOR
Det finns hur många olika varianter av pärlor som helst! Sök på hobbyaffärer på internet eller gå in i närmaste tygaffär och fråga vilka pärlor de har. Ett plagg med broderier och utsmyckningar med pärlor är förstås väldigt pråligt och beundransvärt, men också här bör man fundera på vilka pärlor som är korrekta och inte. Plast och akryl är inte särskilt tidsenligt, och de ger inte heller den rätta tyngden. Glas, vax, metall, ben/horn och halvädelstenar däremot användes ofta till pärlkonstruktion under medeltiden, både till kläder och smycken. På senare tid har det kommit en trend med infärgade snäckskalspärlor, som är väldigt fina, men inte riktigt tidstrogna. I Asien och däromkring har dessa pärlor varit vanliga länge, men inte här i Norden, eftersom vi inte har samma bestånd av snäckor. Tänder från t.ex. älg, vildsvin och björn har alltid ansetts vara ultimata smycken, eftersom det krävs sin man för att fälla ett sådant djur med medeltida vapen. (Vilket också är olagligt nuförtiden, för den som tänkte ge sig ut och jaga med spjut och pilar!)

FÄRGER
I huvudsak kan man säga att jordbundna färger är tidstypiska för medeltiden, men det finns naturligtvis undantag. Genom växtfärgning och färgning med bär, larver, mineraler m.m. så kan man få färger som stark rosa, turkos, djupblå, klarröd, citrongul, guldgul och så vidare. Man kan därför inte säga att dessa färger inte användes på medeltida kläder, men det man kan säga är att olika material är olika svåra att färga. Man hör ofta att röd, grön, lila och blå var så kallade "dyra" färger som bara adeln hade råd med. Till viss del är det sant, men inte helt och hållet. Ett ull- eller lintyg är lättare att färga än t.ex. siden och sammet. För att få fram en jämn färgning av ett dyrare material fick man betala stora pengar på medeltiden, medan samma eller liknande färger var förhållandevis enkla att få fram på ull eller lin. Det som däremot lätt händer med de sistnämnda tygerna är att de blir flammiga under färgningen, och det ser naturligtvis inte lika påkostat ut som ett jämnt färgat tyg. Eftersom de tyger som vi köper idag inte är växtfärgade (i alla fall inte särskilt ofta) så behöver vi sällan oroa oss för att få flammiga tyger, men för den sakens skull bör man kanske ändå ta i beaktande att vissa tyger och färger hör adeln till, ur ett rent historiskt perspektiv. Man får ju tänka praktiskt också, en arbetande person hade troligtvis inte kläder i ljusa sidentyger, medan en man av adeln kunde ha det utan att riskera att förstöra plagget.

SVART
Färgen svart finns naturlig på t.ex. svarta får, även om många får skiftar i mörkbrunt. Således är det inte särskilt svårt att få till svart ull. Men i övrigt krävs det stark infärgning för att göra ett tyg svart på naturligt sätt, så som det gjordes på medeltiden. Det råder lite skilda meningar om huruvida färgen svart överhuvudtaget användes under medeltiden, förutom på ull, och framförallt kan det ibland diskuteras vilt kring det svarta lädrets vara eller icke vara. Att färga läder är egentligen inte så svårt, men just svart läder kan vara svårt att få till på naturlig väg. Personligen har jag gjort ett val att kategoriskt undvika svart läder, men hur man gör med det är ju upp till en själv. Använd hellre svart läder till din bältesväska än t.ex. ett syntettyg eller något annat som definitivt inte fanns på medeltiden!

 

                    Pälskant på klänning.
                                                                   Pälskant på klänning.

 

PÄLS
Päls användes flitigt på medeltiden, både till kläder och mer praktiska saker. Återigen får man se till geografin och försöka använda päls ifrån djur som finns i den del av världen där man bor. Nuförtiden är det för det mesta både dyrt och svårt att få tag på bra päls, om man inte har turen att vara jägare förstås, men på loppmarknader och hos antikhandlare kan man ibland hitta gamla pälskappor och dylikt, som går alldeles utmärkt att använda till medeltida kreationer. Dessvärre är det ju så att om man går klädd i päls, helt eller delvis, så stöter man ibland på folk som anser att päls är mord och så vidare. För att kunna rättfärdiga sitt bruk av pälsplagg så kan man naturligtvis göra vissa aktiva val, som att till exempel bara köpa päls ifrån jägare som man känner. Det finns ju alltid en risk att man stöter på både hund- och kattpäls, samt päls ifrån fridlysta djur, om man handlar ifrån tvivelaktiga leverantörer, speciellt om de importerar sin päls ifrån andra länder. Att "känna och klämma" på all päls man kommer över är ett sätt att lära sig skilja på olika sorters djur, och därmed kunna undvika att köpa päls ifrån husdjur eller fridlysta arter. Dessvärre kommer man aldrig helt ifrån tjuvjägare och dylikt, men man får ha ögonen med sig och tänka efter både en och två gånger. Om leverantören, som lovar dyrt och heligt att han bara köper tillfälliga partier ifrån enskilda jägare, plötsligt har en packe med tusen likadana vargskinn så kanske man bör dra öronen åt sig...

 

                    Olika sorters kantband.
                                                                   Olika sorters kantband.

 

KANTBAND
För den som gillar kantband finns hur mycket som helst, det gäller bara att gå in i rätt affär. I vissa städer finns specialbutiker, som bara har band och knappar m.m., men många tygaffärer brukar överlåta en vägg åt band och diverse tillbehör. Och det bästa är att det inte behöver bli så dyrt! Välj band vävda i material och färger som stämmer överrens med den tidsperiod du vill efterlikna och undvik syntet. Har man lagt ner tid och pengar på att få en dräkt tidsenlig så är det jättetråkigt om helhetsintrycket raseras av fel sorts kantband. För den som är händig finns det flera tekniker att väva egna band med, bland annat brickband och bandväv.

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2007-06-12 23:42 #1 av: Bjornen

Ett nog så viktigt material att väva tyger var hampan förstås. Det kan också ha använts humle för grövre tyger och nässla till finare tyger.

Anmäl
2007-06-15 15:57 #2 av: Ameli
Korps hantverksbod, Söderköping, har nyligen fått in en massa snygga sidentyger från Indien... (De verkar dock inte ha fått upp alla på hemsidan än.)
Anmäl
2007-06-16 12:02 #3 av: Ahnna

#2 Vet du några priser på dem?

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2007-06-18 12:41 #4 av: Ameli

#3 Nä, tyvärr. Men ring till dem och hör efter, eller fråga på någon marknad de är på.

Anmäl
2007-06-20 12:04 #5 av: Ahnna
#4 Undrade mest eftersom jag själv har plockat hem ett gäng tyger från Thailand/Indien. De var billiga!

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2007-06-20 19:24 #6 av: Ameli

#5 Aha! Spännande. =) De kommer nog inte kosta så mycket, de är ju inte så dyra där borta...

Anmäl
2007-06-20 22:11 #7 av: Ahnna

#6 Nej, de är ju inte det. Tror att jag köpte 20 meter i olika färger och kvaliteter för 700-800:- nåt sånt...

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2007-06-26 22:38 #8 av: vilse

Vilket av nutidens siden, är mest det siden man använde på medeltiden? Någon som vet?

Tanken är att jag en dag skall sy en klänning i siden från ~1350 ca, men jag har ingena anning om vilken sorts siden jag skall använda Fundersam 

Anmäl
2007-06-26 22:40 #9 av: vilse

#7

 

Var kan man hitta sådana tyger att köpa? Man sparar ju en hel del pengar om man har i tanke att sy upp flera olika klänningar :) 

Anmäl
2007-06-27 02:49 #10 av: Hennum

det var en riktigt bra och informativ artikel! :D

Anmäl
2007-06-27 12:50 #11 av: Ahnna

#8 + #9

Jag köpte mina tyger i Thailand, av en indisk tyghandlare. Men har man inte möjlighet att göra det så får man dessvärre betala Sverige-priser, om man inte hittar ställen som har importerat stora mängder billigt. De flesta tygaffärer har siden av olika kvaliteter, det är bara en fråga om pris.

Det går nog inte att säga exakt vilken sorts siden som var vanligast, för det beror på i vilken del av världen man befinner sig. Här i norr importerade man ju tyger ifrån olika håll, som Orienten och södra Europa. Tyger från Asien brukar finnas i alla möjliga kvaliteter, både åt råsiden-hållet och mer tunna, skira material. Jag tror inte att du kan göra fel oavsett vilket sidentyg du väljer, så länge det är äkta siden.

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2007-06-27 12:52 #12 av: Ahnna

#10 Tackar, bra att du tycker det!

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2007-06-27 22:46 #13 av: Ameli

#8 Det finns en tråd om olika siden på Historiska världars forum. Länk

"Siden finns i massor med kvalitéer, både gällande själva silket och sättet det är vävt/stickat på.
Lite snabbt:
Blankt, jämnt siden (utan skarvar på trådarna) vävt i tuskaft eller kypert, sammet eller brokad fanns på medeltiden och uppskattades av de allra rikaste. Restriktioner fanns för vilka som fick bära siden och ej.
Duchesse är inte medeltida. (Högblank räta, matt aviga, vanlig t.ex. i pyjamaser.)
Dupion, eller thaisilke, borde någorlunda motsvara det man på medeltiden kallade andra gradens silke. Dupion är blankt men har mycket struktur i ytan. Det i princip enda sidentyg man kan köpa i tyghandlar i Sverige, används mycket till bal- och brudklänningar.
Råsiden, bourette: Kan se ut lite som linne eller t.o.m. säckväv. Glanslöst, ofta grovt. Består av ihopspunna silkesfibrer. Användes antagligen inte som tyg, kanske hade man fibrerna som stoppning el. dyl?
Sidentrikå är inte medeltida, även om man faktiskt stickat både strumpor och vantar i silke .

/Martina

Anmäl
2007-06-27 22:50 #14 av: Ameli
#8 Läs även här, en artikel på engelska om "andra gradens silke"
Anmäl
2007-06-28 12:23 #15 av: Ahnna

#13 En trist missuppfattning är att Thaisiden/silke bara kan se ut på ett sätt. Bilderna på siden i artikeln ovan är båda från Thailand, inget av dem är grovt. Det guldiga med mönster är väldigt tunnt, men inte genomskinligt, och det gråbruna är tunnt, glansigt och har ett fantastiskt lyster. (Ändrar färg i olika ljus.) Dessvärre gör inte bilden tygerna rättvisa.

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2008-05-14 22:01 #16 av: Ahnna

Puttar upp, eftersom den efterfrågades igen.

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2008-05-31 22:18 #17 av: Anthka

Vilken bra och intressant artikel ^^

Ett litet påpekande bara (kan inte hålla mig ^^) Klart rött är väldigt enkelt att få med krapprot. En sällsynt växt i dagens samhällen men vilt växande ända uppe hos oss i norden under medletiden...

Anmäl
2009-02-12 20:11 #18 av: Ahnna

#17 Bättre sent än aldrig... Oskyldig Javisst, man kan få rött med krapp, men det blir aldrig genomfärgat rött utan lutar ofta åt brunt eller orange. Jag har inte provat att färga med bresilja ännu, men har hört att det ska gå att få en fin röd färg med det.

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2009-02-13 21:14 #19 av: PogoPedagog

Bra artikel!

Jag undrar dock ett par saker.

1 Jag har läst på flera ställen att pga att det var så svårt att färga lin användes bara linne till underkläder och var då ofärgat. 2 kunde man få riktigt vitt linne?

Funderar dessutom på hur banden som användes då såg ut, nu är det så himla svårt att få tag på fina band som inte är blanka och ser syntetiska ut.

Vad tror ni som verkar ha mycket kunskap om sådant här?

Anmäl
2009-02-13 21:47 #20 av: Ahnna

#19 Lin blir ofta flammigt av olika anledningar, vilket har med linväxtens fibrer att göra. Det går att färga med växter, men man kan aldrig vara helt säker på att resultatet blir fläckfritt. Det är en fördel om man har ett stort kärl att färga i, så att det finns tillräckligt mycket vatten runt tyget som kan cirkulera och påverka tyget i alla veck. Är det för lite vatten är det större sannolikhet att det blir flammigt.

Jag vet inte så mycket om hur man blekte lin på den tiden, men fynden talar för sig själva, tycker jag - det fanns definitivt vitt lintyg. Hur man gjorde, vem som kom på det, om det var dyrt eller inte och så vidare vet jag som sagt inget om.

Banden som användes var vävda eller flätade med ull- och lin- och hampatrådar bland annat. (Senare bomull också.) Det finns otaliga sätt att väva band på medeltida och vikingatida vis, men de flesta tekniker kräver någon form av vävstol eller brickor. (Vävstolar för bandvävning är ofta rätt små.) Googla efter brickband eller tablet weave som det heter på engelska, så hittar du nog massor med band med medeltida stuk. Glad

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2009-02-13 21:51 #21 av: PogoPedagog

tackar:)

Då kan jag gå i min nya helvita underklänning utan att skämmas

Anmäl
2009-02-13 21:58 #22 av: Ahnna

#21 Det tycker jag inte att du behöver, skämmas alltså. Cool

Förvisso har jag sett flest vita lintygsfynd från renässansen och 1400-talet, men på flera målningar och dylikt från tidigare medeltid så förekommer ju vita tyger i klädernas undre lager. Det kan förstås vara tunnt ylle, men spelar roll... Vem kan se på håll om din underklänning (om den ens syns) är i lin eller ylle, liksom.

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2009-04-10 00:07 #23 av: Ahnna

Putt!

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2009-04-10 09:56 #24 av: Bjornen

Det vanligaste blekmedel för lin var sol och snö. Man hängde ut tyget eller lingarnet i solen på vårvintern eller lade det i snön. Under vårvintern hängdes mycket lakan och andra kläder ut för blekning. Det syns ibland på bilder från förra sekelskiftet. Men det var inte så ovanligt när jag var liten heller.

Anmäl
2009-04-10 12:29 #25 av: Balinidina

Helt underbar artikel. Ni får min dag att fyllas med glädje (och min tid att försvinna). Det är nästan så jag ser fram emot nästa gång jag kan kolla in här och läsa era underbara artiklar, kommentarer och frågor.

 

Tackar

Anmäl
2009-04-10 21:08 #26 av: cookie89

Mkt läsning för mig ^^

Anmäl
2009-04-11 10:36 #27 av: Ahnna

#24 Intressant! Hur blir fibrerna blekta av att ligga i snön?

#25 Tack, det värmer! Glad

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2009-04-11 10:47 #28 av: Anthka

#27 utan att ha någon kunskap om blekningen egentligen skulle jag gissa på någon "kemikalie" tillsammans med den starka vårsolen och den ljusreflekterande snön...

Anmäl
2009-04-11 13:19 #29 av: Bjornen

Reflekterande ljus från snön är mycket effektivt blekmedel. För hundra år sedan använde man bara sol och snö som blekmedel.

Anmäl
2009-04-11 14:21 #30 av: Anthka

#29 inga "Kemikalier" alls? vad miljövänligt Glad

Anmäl
2009-04-11 14:28 #31 av: Bjornen

Snön och vårsolen är farlig för färgade kläder om de hängs ute länge så blir inte kläderna så färggranna.

Anmäl
2009-04-11 14:43 #32 av: Ahnna

Jag misstänkte att det var solen i kombination med att snön är så stickande vit. Glad Det vet ju alla som har t.ex. buxbomsplantor eller barrväxter att vårsolen är extremt stark och ger fula brännskador på blad och barr om de inte täcks över. Obestämd

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2009-04-11 16:26 #33 av: Bjornen

Det är inte samma sak med växter som döda ting, men det kanske kan användas som liknelse. Hos vintergröna växter hindras upptagning av vatten och det gör att blekningen av vintergröna blad beror på att blad eller barr helt eller delvis dör. De allra flesta har ett vaxskikt som skyddar från uttorkning. En vintergrön som har möjlighet att uppta vatten blir inte bleka som de som har tjälad mark. Det är många gånger klorofyllhalten som balanserar solljuset och en växt som kommer från blek sol till skarp sol hinner inte anpasa sig och kan därmed bli bränd. På växter är det olika typer av brännskador (med döda celler som följd) men på textilfibrerna är det ren blekning.

Anmäl
2009-04-12 12:45 #34 av: LinaN

intressant det här med blekning i sol o snö. ska testa det nästa vinter om vi får nån snö ^^

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2011-07-15 20:21 #35 av: PogoPedagog

Knuffar upp en gammal tråd. Jag har köpt siden för att sy en klänning att använda som underklänning alt. "mellanklänning" en varmare dag. Nu ehöver jag råd oim hur jag syr i det. Det är ett väldigt tunnt sidentyg, inte blankt dirket, tänk tantsjal av siden. Jag har en känsla av att handsömnad minskar risken att försöra tyget. Tror ni jag kan använda vanlig bommulstråd eller måste det till silkestråd?

Tacksam för tips.

Anmäl
2011-07-16 14:05 #36 av: Ahnna

#35 Ja, silkestråd för sömnad (inte för broderi) behövs om du ska handsy. Annars kan tråden skära sönder tyget.

Väldigt tunt, sa du... Vissa sidentyger är mindre lämpade för kläder, men det kan ju bara du avgöra som har sett det live. Flört Var noga med att ha ordentligt med sömsmån överallt och sicksacka gärna två gånger längs alla kanter så håller det förhoppningsvis längre.

Sajtvärd för Medeltiden iFokus

Medarbetare på Galopp iFokus

www.stuteriprecious.se

Anmäl
2012-08-21 00:12 #37 av: Darkclam

Jag har läst i en bok (kommer inte på vilken just för stunden) att lin var svårare att färga än siden men av artikeln låter det som om siden var svårt att färga vilket boken hävdade var lätt. Kommer som sagt inte på vad boken hette nu men då den verkade stämma i övrigt med vad som har skrivits i andra böcker och här så blev jag fundersam.

Anmäl
2012-08-21 09:54 #38 av: LinaN

#37 siden är väldigt lättfärgat. Däremot så lin går utmärkt att färga men hur bra färgen sitter sen innan den bleknar bort är ett helt annat kapitel.

alla animaliskt producerade fiber, dvs ull och silke färgar lätt medan växtfiber har svårare att bibehålla färgen.

däremot så tror jag att det var inte ovanligt att man färgade om sina plagg när de tappade i färg, många växtfärger är som sagt enkelt att ta fram.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2012-08-21 11:11 #39 av: Darkclam

#38 Ok tack för bra svar :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.